- Jag tycker ni hostar mycket lättare idag, herr Karlsson.
- Tack för det , doktorn, jag har ju övat hela natten.

...Kan man vara allergisk mot tandkräm? Varför ingen ingridiensförteckning?

Hunden försvann i går kväll, tror han drog till "konditoriet" för en kvälls bagett den lilla busen. Attans sömnlöshet blev det och för er andra som vred och vände på er hela natten - det var fullmånens fel...Jaja, nog med sömn. Upp tidigt, ut med hästarna och fixa stallet. Sedan vidare till eggvena för att fixa stallet där och fodra hästarna. Där träffade jag Taina som också passade på att komma tidigt. Vi skulle tagit en härlig uteritt, om tiden inte hade fått så brått. Det  var synd för det hade suttit finemangens med en morgon tur. Vid en kort hemma sväng satte jag mig lite snabbt vid datorn. (Dagens nödvändighet) Sedan bar jag i väg till kommunhuset och köpte mig en tur och retur biljett för att sedan tuffa med tåget till Göteborg. Väl framme träffade jag äntligen Jeanette och det kunde inte bli annat en finemangens dag. Men, om det stora men.et. inte var att den attans elaka förskyldningen slog till ordentligt. Nu är det ushligt

Häromkvällen kom det sådana dära riktigt stora lovika snöflingor  ifrån himlen. Sagovackert var det. Några timmar senare var klockan sovdags och innan jag släckte nattlampan hörde jag ett välbekant irriterande surr. "Bssssssss", lät det alldeles för nära ansiktet. Och en attans fluga roar sig med landningsflygning på mig. Jag kallar det ett uppvaknande vårtäcken  ifrån snövit himmel. Jag flaxar och flaxar för att få bort den påträngande insekten, samtidigt som jag oberört föröker somna...Dan därpå möttes jag av nyckelpiga och ståjjande flyttfåglar. Jag säger då det "Välkommen våren."

Så ska jag berätta om helgens uteritt. Jag och Cortison letade ridväg som jag tillsammans med andra tidigare ridit  några ggr. Men nu så trode jag att denna ridväg skulle klaras av på egen hand. Solen lyste och det var verkligen en härlig känsla av vår. Vi klättrade upp och ner i backar för att snart hoppas hitta avtagsvägen in på rätta stig. Att jag ska finna mig till rätta i USA på egen hand känns inget betryggande när mitt lokalsinne inte fungerar på stora skogsvägar. För att vara på säkra sidan och inte komma vilse så red vi upp för välbekanta grusvägar och tillbaka. Det kändes bäst när mobilen råkat lämnats kvar i andra jackan i stallet. Men vad man har för nytta av en mobil är frågan när man beskriver sig borttappad i en omgivning som bara består av träd... Efter en härlig galopp saktar vi ner till skritt och wohops där stod något stort vid väg kanten. Bara några meter i från oss en jätte söt älg. Den var ganska grå i pälsen och så hade den ljusbrunn lugg som en potta på huvudet. Luggen var aldeles rak, likt ny friserad. Så en gissning på att den ha varit hoss frissan nyligen hade inte känts helt fel...om det ämnet dock inte hade varit älg. Jag skulle även gissa på att denna filur hade sätt ryttar ekipage tigare, då dens blick var väldigt harmonisk. Men för säkerhets skull bad jag Cortison snabbt vända på klacken och dra på fullaste speed hemmåt. Jag tittar mig över axeln för att se om jag har någon långben frustande i hälarna, men lika lugnt och fridfullt står älgen kvar efter vägkanten, precis som  tjuren Ferdinan :)

...fullpackat med en massa ushligt. Att rabbla upp hela ankomsten ska jag inte roa folk med, men hela familjen Hagman tycks dragit på sig en början av både förskyldning och magsjuka. Jag hade nästa börjat inbilla mig att jag hade blivit typ härdad från sådant hära. Det var åratal senast...vid minsta känning av ushligheterna har jag tagit mig en imprem och ja det  hävde faktisk förskyldningen. Det rekomenderas starkt om ni inte är något fan till ihärdiga ushligheter.

 atsho, prosit och god natt

Funderar på att åka till USA och jobba med hundar och hästar i ett halvår. Har via kontakter fått chansen att komma till ett trevligt ställe i Reading. Jag får bo i deras hus alldeles gratis och jobba med storpudlar (trimmning) + hundpensionat. Sedan är även hans fru inriktad på hästar och tävlar mycket på de högre nivåerna. Jag ska komma dit under tävlings sesången och vara till hands både på tävlingar och utställningar. Det kommer bli ganska varmt där de perioderna jag är där,( jösses kommer brinan upp) men det tar bara en kvart till stranden. Tanken är att jag ska åka dit för att sluka åt mig en massa lärorik erfarenhet. Jobba i hop pengar så att jag sedan kan gå en utbildning när jag kommer hem. Är det dumt att säga nej till detta? Gissa om jag har beslutsångest? Det är mycket om och men här.

Beslutångest, jag lider av det. Det är som en sjukdom som tycks bli värre med tiden och är illa svår att bota. Just nu sitter jag och fifflar med en bokbeställning i från adlibris. För er som missat information så är det bokrea nu = Typ så kallad "tvungen" att passa på. Alla de böcker som är av intresse lägger jag i kundkorgen. Sedan är tanken att jag ska ta bort de böcker som jag då borde inse ändast kommer bli en prydnad i bokhyllan. Så nu är jag på sista steget där beslutsångesten tar vid...Alla böckerna har samlats till ett ändå - hmmmmmmmmm?

...var finemangens! God och mättsam resturang mat och en mycket bra bio. Allt med underbara folket.

Det luktar nybkade bullar i hela huset nu. Älskar det - en mysig stämmning väcks, likt under jul. Bullarna blev bamse stora och aldeles gyllenbruna. Vi testade lägga i russin och nötter denna gången, men äpplen är ändå det bästa. Synd att vi inte hade några hemma...Nästa gång ska jag nog blanda i alla tre sorterna. Det kan bli spännande. Har ni testat de osötade bullarna på Balders Hages fik? Mmmhmm! Jag säger då det. Godare bullar har jag inte smakat. De är fint luftiga med stora äpplebitar i. Ni borde testa. Efteråt sitter ni förmodligen undrande efter receptet.

Jag kom precis hem från nossebro där jag gjort mitt grönakort. Det tog sin lilla tid, men nu är det gjort. Jag funderar på att rida ut en sväng med Mascot idag.  Nu ska vintervilan strax vara över för denna pojk. Grannen har inskaffat sig ett gåband till hästar som jag tänkte Mascot skulle få testa på.. Pappa har lovat en paddock till våren/sommaren och åh vad jag är i behov av det. Men uterittena är ju ändå det härligaste, specielt nu till våren. Efter jag stallade in Cortison i eggvena har jag kommit underfund med att ridvägarna här hemma inte alls är något bra.  Bortskämd man blir...

En jägare siktar på en hel flock vildsvin som tydligen ska vandra här nedanför vår framfartsväg. För att locka till sig dessa svin så har det nu gjorts ett "öppet hus konditori". Jägarna sitter i ett litet skjul och spanar över åkrarna mot detta lilla "konditori". Men inga vildsvin har synts till, dock två förnöjsamma hundar ligger där och knaprar på ett par färska bagetter. Ibland under stallfixandet kan man finna några begravda bullar. Ett fiffigt hundkondtori på bästa "drive in" är inte så pjåkigt för en hund

Vilket underbart härligt väder det varit idag. Vårkännslor är så skönt!  Förmiddagen spenderade jag med att promenera med hundarna. Jag skulle nog kunna gått minst en vända till,  men tiden rann i väg så fort. Mot eftermiddagen åkte jag ner till pollen min. Jag och Ajje tog en underbart härligt ridtur innan hästarna skulle in. Ajje tog med mig på en nya runda som var alldeles toppen. Underlaget är perfekt ute på landsvägarna nu och Cortison var ovanligt pigg och glad. Det är en av sådana dagar man påmins om varför man för dessa underbara varelser till nöjje jobbar häcken av sig och samtidigt tömmer sin plånbok....på något sätt så är det värt det.  Det blir nog en uteritt i morgon också.

Snart kommer kusin och hämtar mig och vi åker en sväng hem till Paula. Det ska bli kul att få träffa henne, var på tok för länge sedan sist. Jag har lite panik över gröna kortet provet jag ska göra i morgon förmiddag. Det har varit lite dåligt pluggande, eller rättare sagt inget läsande alls. Men det ska tydligen inte vara hela världen.

På söndag blir det ridlektion och bio. Inte den bästaste filmen men klart mycket bättre sällskap =)
 

Hur lyckades det hända igen?Kort minne borde inte anfötro sig till elektronik. Men kort minne lär sig inte av en dålig dag. Jag har ännu en gång råkat slarvat till det med min pinnkod, så min mobil är för tillfället inte riktigt vaken just nu. Men ska fixas inom kort. Tills vidare har mamma varit snäll att  lånat ut sin mobil till mig när jag åker på krokiga vägar och ungås med bus troll. Dock har det blivit ett ihärdigt tjat om att väcka upp den dära mobilen och jag söker och söker efter mobilens papper. Men jag har insett nu att rummet strax bör vändas ut och in på...innan mamma gör det :P

För övrigt tog jag och Ajje en härlig uteritt i regnet idag. Det var vått, men härligt.

Mammas hemmlagade mat kommer man minnsan sakna när man inte bor hemma mer. För övrigt har februarie månad omfamnat semlor till köks bordet allt för ofta. Den onyttig frästelsen har lyckats komma både till fika och efterät. Det är smarrigoott för denna tid på året, men ack jag tål ju inte äns den påträngande gräddbollen :P

Idag föjde kameran med mig upp till stallet. Dock var det uruselt fotoljus och det blev inget vidare alls. Men ändå lite minnes bilder från denna kyliga februari dag.




Här är stallgossarna i eggvena. Två urmysiga spelevinkar som alltid ger än ett underhållande sällskap i stallet


Här gottar alla hästarna i sig sin nyserverade lunch. Cortsion lika mat glad och nyfiken som alltid.

Mot kvällen fick vi en lektion utav oskar. Innan deras Thailandsresa var det nog en månad sedan sist? Kul att komma igång igen :)

Vackert väder idag. Det har blivit mycket promenader denna veckan. Riktigt skönt faktiskt. Idag promenixade jag klockan 17,30 och jag såg fortfarande vägen. Nästan iaf..Toppen!

Nere i från köket luktar det härligt nybakat. Imorgon blir det partaj för pappsen. Ännu ett år äldre och det är faktume riktigt läskigt att åren går så fort. Jag minns när han fyllde jämna. Vi hade stor kalas i eggvena byggdegård och det var fullsatt med folk och sång. Jag gick på tårna av lycka denna dag. Inte för att pappa hade blivit gubbe. Ne nej nej. Några dagar innan kalaset blev för mig en stor önskning verklighet. En vacker sheltie väntande hemma. Jag hade fått en aldeles egen hund. Nu har det redan gått sju år... Sju år!!...Jösses. Men för att hålla mig till ämnet. Stort Grattis pappa, hoppas du haft en toppen födelsedag!

Det blev inte många timmars sömn i natt, men jag underhöll mig till något vettigt iaf. En jobbansökan är skickad och gjord. Varför man unnar sig sådant under mörker och tystnad vet man inte, det har blivit en rutin. För övrigt har jag varit aldeles fastklistrad framför datorn och sökt på mängder av utbildningar. Jag tror jag hittat något som i min benämning kallas för en kanoners utbildning.

För övrigt ska det berättas att vi fått objudna gäster som jag hoppas inte stannar alt för länge. Vi kallar dem för bökande vildsvin med ill gula ögon. De är påtok för många och aldeles för nära.

Borde man bli frågvis när man tycker synd om en tecknad hund och betraktar kärleken emellan ett overkligt par som något betydelsefullt. Vadå, när bev man för gamal för sådant? Denna vecka har kvällarna spenderats i soffan framför filmerna Bolt, Wall-E och Madagascar 2. Underhållande filmer med fina budskap.

Veckans otecknade film heter "The Brave One". En mycket sevärd film som stannar kvar i tankarna och som kan ses igen utan att somna.

Enjoy