en vandrande tanke
Hejhopp vad det vit täckta landskapet glittar fint i dessa frussna dagar. Jag och hundpojken min vimsade runt på slingrande grusvägar och tog i fatt på snöpudrade åkrar. Pälsbollen vann så klart.
Solen sträckte lite extra på sig mot hemvägen, men då vände vi för att njuta ett tag till. Under utevistelsen blev min socka plötsligt otrevlig och ville bara glida ner under hälen. En kort fundering: Varför just den vänstra? Jäkla socka.
I vanliga fall har man många tankar som förvirrande yrar runt i skallen. Men när man verkligen vill han något väldigt mycket då har man bara en. Och den kan man gå i timmar för! (då pratar jag inte om sockan) Den ihoptraslade walkmenens toner gjorde det lätt att filosofera runt i fridfullheten. Två timmars enkelhet med hundpojken är avkoppling.
Solen sträckte lite extra på sig mot hemvägen, men då vände vi för att njuta ett tag till. Under utevistelsen blev min socka plötsligt otrevlig och ville bara glida ner under hälen. En kort fundering: Varför just den vänstra? Jäkla socka.
I vanliga fall har man många tankar som förvirrande yrar runt i skallen. Men när man verkligen vill han något väldigt mycket då har man bara en. Och den kan man gå i timmar för! (då pratar jag inte om sockan) Den ihoptraslade walkmenens toner gjorde det lätt att filosofera runt i fridfullheten. Två timmars enkelhet med hundpojken är avkoppling.
Kommentarer
Trackback
