Mitt i livet

Mörkret faller snabbt nu och kylan biter tag. Det har blivit dags att skrapa de igen frostade bilfönstrena, höja temeraturen på elementen eller kanske tända en varm sprakande brasa i vedsspisen. Brodda hästarna. Byta till vinterdäck och se till så att man inte halkar på väg ner för ytter trappan. I går virvlade det runt fjun, så kallade snöflingor utanför mitt fönster. I dag var det aldeles vitt ute, dock bara utav nattfrosten. Någon större snö massa har väll inte kommit ännu, men den förbereder sig. Längre bort i vårat avlånga land kan nu barn åka pulka och skidor i backarna. Göra stora snögubbar som de klär ut med hatt och sopkvast. Och kanske med en krogik morot som näsa? Strax är det på nytt lucior, nissar och jultomtar kommna. Julpynt och julgranar. Julklappar och julmat. Undra om det i år blir en fin, exemplarisk vinter?- För mig är det ett landskap med ett vitt täcke utav orörd, glitrande snö, som lägger sig upp ut över grangrenarna. Vindstilla och med en himel aldeles stjärnklar. Det ända som hörs är vårat galna skratt, den underhållande konversation och sprakandet under oss när vinterstövlarna tar i marken. Ett sagoland som inte kan bli vackrare än på landet.