Mitt i livet

Stackars Louise fasnade på tåget i allt för många kyliga timmar. Attans, nu sitter jag här istället för hos Louise i alingsås...men på fredag ges det en ny chans.





Skäggiga lilla Primero i snöriket


Woppi, imorgon är det måndag den 1 februari. Det betyder att det är dagen innan hundutbildning börjar. Det kryper i hela mig, ååå va kul detta ska bli!

Anlände djupfryst i  - 25 graders pinanande stallsyslor i morses. Inte vill jag klaga på vår vackra vinter eller vad hästlivet innebär, jag är då bara inte gjord för dessa dar.


För övrigt har dagen varit trevlig. Var med och lämnade en häst som skulle ut på foder/säljas och förhoppningsvis infinna ett nytt gött liv som Göteborgare. Hemkommen tränade jag sedan min kära hund, inomhus i värmen. Idag fick Milton börja lära sig ett nytt trick som går ut på att han ska gå baklänges med rumpen mot mig, på avstånd och sedan runt mig. Ska bli kul att utveckla det tricket lite mer framöver.

Imorgon kan bli en trevlig dag. Ska träffa en gamal vän jag nog inte träffast på...jösses jag vet inte hur många år sedan? Små var vi iaf, så imorgon är helt klart på tiden!

Denna dag har varit så härlig! Fint väder med till taggade ambitioner. Träningen med hästen gick kanoners, folket har varit stört sköna och nu längtas det lite extra efter att uppnå alla årets mål. Trots alla "muppdagar" så tror jag skarpt att detta året kommer bli ett av de roligaste och mest givande på länge =)

Optikern säger att jag har brytningsfel på båda ögonen och är närsynt på det högra. Nu måste jag välja två par passande glasögon, det kan jag medela inte är lätt för Veronica. Jag har alltid varit skeptisk mot glasögon till mig själv, de passar mig inte. Men å andra sidan ska det bli sååå skönt att kunna se texten på tven igen, skyltarna på vägen och för att inte tala om vägen i sig och det som är på den. Kanske folk kan tänka sig åka bil med mig snart igen. Det bästa av allt, inga mer suddiga folk i en snurrig värd, snart återstår bara karusellen. Kanske jag ändå borde ha linser? Tänk om jag inte alltid kan ha glasögonen på? Som i ridningen eller i agliltyn då kanske jag springer in i alla hinder eller varför inte springer med fel hund, eller vart tog hunden och vägen vägen? Tänk badandet, skidåkandet, men linser immar de också igen? + alla andra frågetecken? För att inte näma allt så tror jag sakta men säkert att jag är påväg mot en 30 årskris. Eller varför inte snubblat lite lamt efter in i en 20 årskris...?  Jag är övertygad om att min riktiga hårfärg är påväg att "lossna", omruskandet i min skalle förtinar mina hjärnceller och jag är garanterat snart inne i en förtidig senilitet. Snart ska jag göra ett återbesök hos läkaren och fråga, varför i alsindar försvinner inte min dödande yrsel ur mitt huvud! Jag tror den tar kål på det lilla som finns däruppe. Den har pajat min syn... Sedan ska jag även  kolla mitt låga blodvärde och tryck igen. Men nog pratat om det. Nu ska jag åka till hästana och sedan åker jag, bror och Annika till Alingsås och hämtar hem några bågar så jag kan bearbeta alla frågetecken hemma. Ska bli skojs för när glaögonen är på ska jag inte längre se alla dessa frågecken mera.

Jag har på känn att detta året kommer bli ett bra och givande år. Jag har en massa mål för det nya året som strikt ska följas! Inget nyårslöfte, men nyårsmål. Nu har jag äntligen tagit beslutet att gå hund instruktörsutbildningen på hunden hus. Nu är mina lediga år efter skolan över, dags att höja ribban och fara ut något nytt! Den 2 februari börjar det och kommer pågår i 10 månader. Intensivt kommer det att bli, men massa skoj och lärdom kommer det allt ges. Skoj Skoj Skoj!