Mitt i livet

Optikern säger att jag har brytningsfel på båda ögonen och är närsynt på det högra. Nu måste jag välja två par passande glasögon, det kan jag medela inte är lätt för Veronica. Jag har alltid varit skeptisk mot glasögon till mig själv, de passar mig inte. Men å andra sidan ska det bli sååå skönt att kunna se texten på tven igen, skyltarna på vägen och för att inte tala om vägen i sig och det som är på den. Kanske folk kan tänka sig åka bil med mig snart igen. Det bästa av allt, inga mer suddiga folk i en snurrig värd, snart återstår bara karusellen. Kanske jag ändå borde ha linser? Tänk om jag inte alltid kan ha glasögonen på? Som i ridningen eller i agliltyn då kanske jag springer in i alla hinder eller varför inte springer med fel hund, eller vart tog hunden och vägen vägen? Tänk badandet, skidåkandet, men linser immar de också igen? + alla andra frågetecken? För att inte näma allt så tror jag sakta men säkert att jag är påväg mot en 30 årskris. Eller varför inte snubblat lite lamt efter in i en 20 årskris...?  Jag är övertygad om att min riktiga hårfärg är påväg att "lossna", omruskandet i min skalle förtinar mina hjärnceller och jag är garanterat snart inne i en förtidig senilitet. Snart ska jag göra ett återbesök hos läkaren och fråga, varför i alsindar försvinner inte min dödande yrsel ur mitt huvud! Jag tror den tar kål på det lilla som finns däruppe. Den har pajat min syn... Sedan ska jag även  kolla mitt låga blodvärde och tryck igen. Men nog pratat om det. Nu ska jag åka till hästana och sedan åker jag, bror och Annika till Alingsås och hämtar hem några bågar så jag kan bearbeta alla frågetecken hemma. Ska bli skojs för när glaögonen är på ska jag inte längre se alla dessa frågecken mera.