Jag kom precis hem från nossebro där jag gjort mitt grönakort. Det tog sin lilla tid, men nu är det gjort. Jag funderar på att rida ut en sväng med Mascot idag.  Nu ska vintervilan strax vara över för denna pojk. Grannen har inskaffat sig ett gåband till hästar som jag tänkte Mascot skulle få testa på.. Pappa har lovat en paddock till våren/sommaren och åh vad jag är i behov av det. Men uterittena är ju ändå det härligaste, specielt nu till våren. Efter jag stallade in Cortison i eggvena har jag kommit underfund med att ridvägarna här hemma inte alls är något bra.  Bortskämd man blir...

En jägare siktar på en hel flock vildsvin som tydligen ska vandra här nedanför vår framfartsväg. För att locka till sig dessa svin så har det nu gjorts ett "öppet hus konditori". Jägarna sitter i ett litet skjul och spanar över åkrarna mot detta lilla "konditori". Men inga vildsvin har synts till, dock två förnöjsamma hundar ligger där och knaprar på ett par färska bagetter. Ibland under stallfixandet kan man finna några begravda bullar. Ett fiffigt hundkondtori på bästa "drive in" är inte så pjåkigt för en hund

Vilket underbart härligt väder det varit idag. Vårkännslor är så skönt!  Förmiddagen spenderade jag med att promenera med hundarna. Jag skulle nog kunna gått minst en vända till,  men tiden rann i väg så fort. Mot eftermiddagen åkte jag ner till pollen min. Jag och Ajje tog en underbart härligt ridtur innan hästarna skulle in. Ajje tog med mig på en nya runda som var alldeles toppen. Underlaget är perfekt ute på landsvägarna nu och Cortison var ovanligt pigg och glad. Det är en av sådana dagar man påmins om varför man för dessa underbara varelser till nöjje jobbar häcken av sig och samtidigt tömmer sin plånbok....på något sätt så är det värt det.  Det blir nog en uteritt i morgon också.

Snart kommer kusin och hämtar mig och vi åker en sväng hem till Paula. Det ska bli kul att få träffa henne, var på tok för länge sedan sist. Jag har lite panik över gröna kortet provet jag ska göra i morgon förmiddag. Det har varit lite dåligt pluggande, eller rättare sagt inget läsande alls. Men det ska tydligen inte vara hela världen.

På söndag blir det ridlektion och bio. Inte den bästaste filmen men klart mycket bättre sällskap =)
 

Hur lyckades det hända igen?Kort minne borde inte anfötro sig till elektronik. Men kort minne lär sig inte av en dålig dag. Jag har ännu en gång råkat slarvat till det med min pinnkod, så min mobil är för tillfället inte riktigt vaken just nu. Men ska fixas inom kort. Tills vidare har mamma varit snäll att  lånat ut sin mobil till mig när jag åker på krokiga vägar och ungås med bus troll. Dock har det blivit ett ihärdigt tjat om att väcka upp den dära mobilen och jag söker och söker efter mobilens papper. Men jag har insett nu att rummet strax bör vändas ut och in på...innan mamma gör det :P

För övrigt tog jag och Ajje en härlig uteritt i regnet idag. Det var vått, men härligt.

Mammas hemmlagade mat kommer man minnsan sakna när man inte bor hemma mer. För övrigt har februarie månad omfamnat semlor till köks bordet allt för ofta. Den onyttig frästelsen har lyckats komma både till fika och efterät. Det är smarrigoott för denna tid på året, men ack jag tål ju inte äns den påträngande gräddbollen :P

Idag föjde kameran med mig upp till stallet. Dock var det uruselt fotoljus och det blev inget vidare alls. Men ändå lite minnes bilder från denna kyliga februari dag.




Här är stallgossarna i eggvena. Två urmysiga spelevinkar som alltid ger än ett underhållande sällskap i stallet


Här gottar alla hästarna i sig sin nyserverade lunch. Cortsion lika mat glad och nyfiken som alltid.

Mot kvällen fick vi en lektion utav oskar. Innan deras Thailandsresa var det nog en månad sedan sist? Kul att komma igång igen :)

Vackert väder idag. Det har blivit mycket promenader denna veckan. Riktigt skönt faktiskt. Idag promenixade jag klockan 17,30 och jag såg fortfarande vägen. Nästan iaf..Toppen!

Nere i från köket luktar det härligt nybakat. Imorgon blir det partaj för pappsen. Ännu ett år äldre och det är faktume riktigt läskigt att åren går så fort. Jag minns när han fyllde jämna. Vi hade stor kalas i eggvena byggdegård och det var fullsatt med folk och sång. Jag gick på tårna av lycka denna dag. Inte för att pappa hade blivit gubbe. Ne nej nej. Några dagar innan kalaset blev för mig en stor önskning verklighet. En vacker sheltie väntande hemma. Jag hade fått en aldeles egen hund. Nu har det redan gått sju år... Sju år!!...Jösses. Men för att hålla mig till ämnet. Stort Grattis pappa, hoppas du haft en toppen födelsedag!

Det blev inte många timmars sömn i natt, men jag underhöll mig till något vettigt iaf. En jobbansökan är skickad och gjord. Varför man unnar sig sådant under mörker och tystnad vet man inte, det har blivit en rutin. För övrigt har jag varit aldeles fastklistrad framför datorn och sökt på mängder av utbildningar. Jag tror jag hittat något som i min benämning kallas för en kanoners utbildning.

För övrigt ska det berättas att vi fått objudna gäster som jag hoppas inte stannar alt för länge. Vi kallar dem för bökande vildsvin med ill gula ögon. De är påtok för många och aldeles för nära.

Borde man bli frågvis när man tycker synd om en tecknad hund och betraktar kärleken emellan ett overkligt par som något betydelsefullt. Vadå, när bev man för gamal för sådant? Denna vecka har kvällarna spenderats i soffan framför filmerna Bolt, Wall-E och Madagascar 2. Underhållande filmer med fina budskap.

Veckans otecknade film heter "The Brave One". En mycket sevärd film som stannar kvar i tankarna och som kan ses igen utan att somna.

Enjoy

Jahopp då har de 15 hela stalldagarna gått, likt de 15 hela thailändska dagarna. I mogon möter jag förmodligen två negrar i stallet, annars är nog livet som vanligt igen :)

Storebror tömmer rummet och flyttar till sin nyblivna kärlek...det känns redan som det fattas något här hemma. Någon som på något sätt ändå aldrig blir för gamal för att bo i barndomshemmet. Snarare borde det ju alltid vara som det alltid varit, annars blir det ju aldrig som förr. Men å andra sidan så blir väll inget som förr? Jag kommer sakna dig käre bror, även om du bara ska flytta in till lilla vårgårda.

Ett fachinerande team:

http://www.youtube.com/watch?v=h6DxuWxigt0&feature=related

Imorgon påbörjar jag min kurs för grönt kort. Ska bli riktigt kul att tävla hästarna framöver.

För övrigt tror jag att jag snart finner mig en skojig utbildning. Det finns många intressanta kurser, men så ska dem ju gärna befinna sig i vårat lilla land, helst i våran region. Varför ligger de bästa på andra sidan klotet? Och varför ska det kosta skortan?

Jag har nog inte informerat om att stallfolket i eggvena har lämnat landet. Jag har hört att dem har det gött med stranden aldeles nedanför hotellet. Vattnet är härligt jummet och solen hettar med 40 grader. Stackrna har blivit soltorkade tomater, men jag hoppas de ändå njuter i den vackra bastun - Thailand. Semester var nog allt behövligt för arbetsmyrorna. Tillsvidare är jag stallansvarig, bosat mellan bil och stallgöra. Vädret här är tacksamt och vi kommer allt närmare våren. Jag ser mer sol och hör fågelkvitter. På något sätt bli man förnöjsam, det får en att lysa och det kvittrar i hela kroppen

I går var jag baksugen och kollade igenom bokhyllans alla receptböcker och drog igenom mängder av internett recept, men ikke var det lätt att finna något passande så där på kvälls slutet. Så jag bestämde mig för att göra mitt egna recept. På en skala 7 av 10 så innehåller dem mycket mer spänning. De resterande siffrona i skalan är mer bekymrande och sådär i efterhand väldigt frågvisa- Varför smakar kakan gummi?

Hmm!


Så resultatet säger att Veronicas hem-bakade bakelser kommer att för en gnutta tid framöver ändast utgå från recept som inte kommer att vara hem-gjorda, snarare bort-gjorda.