Mitt i livet

Jag tror latmasken i mig vill fram. Och ut. Bort bort bort. Vill ha säker förgyllen tid, älskar mina små mål i verkställd posetion. Men idag var det stressigt jag var tvungen att skynda så huvudverken kom. Eller så var det för att det var åska på gång...? Jaja, stallet var i ordning på en timme minus idag. Red två hästar och var hemma klockan 18. När jag som andra dagar varit hemma 21.30 blir man skrajj över var tiden man inte tar tillvara på tar vägen. De är många timmars nöjjen ju, iaf görande.