Mörkt i dunkla skogen

Jag är ensam här i dunkla skogen. Nyhemkommen och klumpighetern i mig vill inte släppa taget. Är jag född med otur eller växer det fram med tiden. Jag anar att det blir som allt annat och vem kan hindra åldrandet från att forsera? Jag är ensam hemma nu och det dunkar där ute. Ordentligt! Bästa att hålla sig still vid datorn tills husets fylls upp av familje-medlemmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0